Dödsskuggans land

Nekromantiska ondskans tempel

Genom portalen kom vi till en tronsal, lite konstigt inredd med den förväntade tronen , men också en spegel i brons och en bassäng och nästan inget annat.

På tronen satt en person i den svartaste rustning man kan tänka sig. Han reste sig när vi kom in. Vi frågade vem han var och vad han ville, men fick inget svar, förutom en isande blick från hans lysande röda ögon som kunde anas bakom visiret. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra, men när riddaren ställde sig mellan bassängen och spegeln och började vifta i vattnet och buckla spegeln tyckte vi det var bäst att putta undan honom. Med en bländande skicklighet försvarade han sig och delade ut slag åt alla håll med sitt blågnistrande svärd.

Vi lyckades trycka bort honom och avleda hans uppmärksamhet, men vi kommer ingen vart i striden. Plötsligt tyckte vi att vi kunde se en alvkrigare från de gamla sagorna i spegeln; kanske var det ingen spegel i alla fall… Snabbt sprang jag dit och försökte kasta mig genom den. Jag förväntade mig nog egentligen att det skulle göra ont och skramla förfärligt, men det fungerade faktiskt och även om det gjorde ont fann jag mig liggande på andra sidan spegeln, men som i en annan värld, bakom den väldige alvkrigaren.

Alvkrigaren verkade ha någon slags konflikt med två andra alver… Men de verkade smått bekanda, även om jag inte kände igen deras utseende… Fraarath? Ja, det verkade som om det var Fraarath och Terlach som hade antagit formen av alvkrigare för att utmana väktaren av deras dimension. Det syntes som en omöjlig uppgift eftersom väktaren verkade vara deras överman i allt! Han var snabbare och starkare och när Fraarath manade på Terlach för att stärka hans sinne så gjorde väktaren till och med det bättre!

På andra sidan bassängen, som också visade sig vara en portal till en annan dimension, kämpade Padraigh, Ciaran och Daro mot en av de mäktigaste odöda varelser vi någonsin stött på. Ciaran beskrev det som någon slags zombiekung, som någon gång förvridit sitt mänskliga jag till detta monster i sin jakt på odödlighet och makt. Medans deras dimension skakar och krymper lyckas Ciaran ta sig genom ytan på en pöl i mitten av den grop av jord och lera de är i. Han kommer ut i den tronsal där jag och Eilidh först kommit in!

När Ciaran (senare även Padraigh och med nöd och näppe Daro) kommit till tronsalen såg de inte ut som sina vanliga jag, utan de såg ut som odöda, som gastar eller zombier! Eilidh, som var där när de kom över förstod dock kvickt hon inte blint skulle lita till sina sinnen, så trots hennes sedvanliga vrede aktade hon sig lyckligtvis för att ge sig på dem!

Jag tror att Ciaran lyckats få med sig en talisman, ett mynt som suttit i för ögat på zombiekungen, över till tronsalsdimensionen. Han fick den genom att erbjuda den själ vi fångade för länge sedan i vårfruns fängelse. Den själ som fångats i Ciarans bur utan dörr.

Med talismanens kraft visade han sig kunna skada monstret i den svarta rustningen i vår dimension; för mina och Eilidhs attacker hade han varit osårbar… “Två för att kriget leka”.

Vi förstod att vi måste ta den talisman som satt för ögat på väktaren av alvdimensionen och föra den till tronsalen. Efter en väldig strid och mycket sluga manövrer lyckades vi hjälpa Padraigh så att han kunde snappa åt sig talismanen och kasta sig in i tronsalsdimensionen.
Med båda mynten i vår ägo lyckas vi nedgöra den svarte krigaren. Snabbt lägger Ciaran mynten över hans ögon. I en puff löses han upp och hans rustning faller till marken!

Jag fick senare veta att jag och Eilidh hade sett ut som någon slags reanimerade kötthögar för de andra. Inte så smickrande precis, så det var skönt att vi alla kunde se varandras vanliga skepnader efter att den svarte väktaren besegrats!

På gränsen till att vara nedgjorda, men ända i liv allihop pustar vi ut på golvet av det som nu är mitten på Arawns tempel i vår egen värld. Vad vi besegrat och vad vi lärt oss vet jag inte riktigt. Jag ska nog fråga Eilidh eller Daro. De brukar vara kloka.

Comments

axel_burstrom

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.