Kampanjtankar

Jag tog ju lite anteckningar sist om kampanjupplägg och kampanjvärld. Här är lite egna tankar först om spelupplägget i början. Efter det följer anteckningar om världen.
– Nisse

Spelupplägg

Vi behöver ju lite NPCare och kanske ett par intressanta platser i vår by, så det vore bra om folk tänkte lite på följande:

En familj/gård som stått ens karras nära, en mentor/inflytelserik person samt en speciell plats i eller runt byn.
Några namn, samt ett par korta stödord om utseende eller personlighet, yrke och kanske någon kort anekdot om dem räcker gott.

Vidare så tänkte jag att våra karras är ju ganska gröna, eller åtminstone extremt provinsiella. Så vi behöver en förklaring till speciella förmågor och eller utrustning.
Vem lärde upp Er, hur kom Ni över startutrustningen ni har från start, vad gör Er till hjältar eller blivande hjältar som har speciella förmågor till skillnad från merparten av byn som bara är commoners npc klassade.

En tanke skulle kunna vara att vi kör ett par kortare prelud där vi börjar utan ett par förmågor/utrustning, som man sen får som “belöning” i form av arv, hittegods, träning, etc. Så efter de två preludierna, och ett antal år i mellan dem, så har man vuxit in i rollen som blivande hjälte och samtidigt fått lite bakgrund på sin karras.

I vanliga fall skulle man ju kunna vara nyligen anländ till byn, eller vara pensionerad i byn efter ett intressant liv som gett en både ovanlig utrustning och förmågor, men nu har ju ingen av oss i stort sett varit utanför byn, i alla fall inte mött på andra civilisationer i någon större utsträckning. Så då behövs en förklaring till varför man plötsligt är redo äventyrare med en ryggsäck full av adventuring gear, en försilvrad påle, full rustning och en spellbook under armen. :-)

Ett exempel på detta skulle kunna vara att man är babbe som inte riktigt kan rage:a på beställning och bara har fars vedyxa på axeln, eller trollkarlslärlingen som inte fått tillgång till alla de “farliga” spellsen ännu och har ett familiarus som bara är en helt vanlig huskatt, roggen som bara kan sneak attacka djur och inte har proficiency på alla sina skills ännu, jägarsonen som bara fått provskjuta sin fars båge och ännu inte hittat sin favoured enemy etc. Sen efter ett par spelkvällar så har vi spelat ikapp oss själva, låtit tid gå mellan episoderna och på så vis står vi rustade för det riktiga äventyret som en sammansvetsad grupp.

Världen

Vi börjar i byn, som ligger avsides inklämd mellan branta berg (stenras och lavinfara), stora farliga bauerskogar, samt ett sankare parti med lite vassruggar, farlig kvicksand/lergölar/gungflyn. Allt döljs ofta av dimma/moln som kommer ner från bergen eller stiger upp från sankmarken. Byn är med vilje avstängd från resten av världen då man aktivt gömt undan och skylt över avtagsvägen som ledde till dalgången. Nu har det gått flera generationer sen man haft aktiv kontakt med omvärlden. Man avskärmade sig inte över dagen, utan först blev man försiktigare och försiktigare med främlingar, skattmasen och knallare kom allt mer sällan, sen dolde man vägen för säkerhets skull, vakter sattes att avhysa folk som ändå hittade stigen upp i dalgången och till slut så skickade man inte ens ut spejare och kunskapare för att ta reda på vad som sker i närområdet. Det blev för farligt och nyheterna var alltid dåliga. Nu råder det vidskeplighet och förutfattade meningar om att allt utanför byns gräns och utanför träpalisaden vid skogsbrynet är ont, dåligt, korrumperade, sjukligt och extremt farligt. Ingen går längre in i skogen än att de fortfarande kan spurta tillbaka till byns trygghet och att övernatta i skogen är som en dödsdom.

Här är några av punkterna som togs upp:
(Alla spelare fick sätta upp ett par punkter på vad som skulle vara med i världen så att vi fick en ram att utgå ifrån.)

- En krypande nekromatisk farsot genomsyrade hela samhället. Vanlig magi fungerade sämre och sämre, så alla började fuska i nekromanti för att upprätthålla fasaden. Och som vanligt med nekromanti så kommer det alltid surt efter. Hela det klassiska imperiet (typ romarriket, The Empire i Warhammer, etc) gick ner sig och blev dekadent, magiska skydd försvann, det blev korrumperat, ondingar tog över inifrån och de goda krafterna stod magilösa, fejkade eller försökte slå tillbaka med en “snäll” variant av nekromanti. Det gick inte så bra. Odöda började spontant dyka upp lite varstans och världens mana svärtades, olika landsplågor följde, gudarna svarade inte på böner som förr och vår by som var ganska isolerad redan innan isolerade sig än mer. Andra goda eller neutrala krafter som druider, alver och liknande drog sig också undan, dvärgar gick under jorden och en mycket mörk medeltid tog vid. Sen dess har det gått några generationer men inte flera sekler. Det var lite oklart exakt när undergången började och hur den startade, men imperiet föll gradvis sönder.

- Byn är isolerad, kunskap har gått förlorad, hoppet och moralen har försvunnit eller förvridits. Folket längtar fortfarande tillbaka till den gamla klassiska eran då allt var bra. Samtidigt som irrläror, okunskap, vidskepelse tagit de högre konsternas plats i folks hjärtan. Det är överleva som gäller och allt utifrån är farligt, dåligt och lömskt. På slutet innan byn isolerade sig helt så fick sig t o m de gamla fina institutionerna dåligt rykte, präster som låtsades utföra mirakler, fejkade med nekromanti eller själva beklagade sig över att domedagen var här och gudarna hade lämnat oss, adelsmän som mer agerade likt rövarhövdingar, män kallades in till småkrig när imperiet föll sönder i många små fraktioner, flagellanter, domedagsprofeter, apokalypskulter, flyktingar undan olika plågor och sjukdomar visade sig vara ofärdsmän och nidingar, skogens varelser började röra på sig när vägar och skogsbryn inte patrullerades, hungersnöd, pest, stormar och unkna dunster.

- Kulturen är normandisk/saxiskt/vikinga tidigt nordeuropeisk/england, kanske runt 800-1000-talet om man skall dra historiska paralleller. Det gamla “keltiska” folktron finns kvar och har åter vunnit mark när folk blivit svikna av de nya gudarna från det klassiska imperiet. Men även de lokala andarna och gudomarna svarar inte på böner som förr. Folk fortsätter dock att be, utföra ritualer och offra som aldrig förr. Det finns inget som heter vidskepelse, det som finns är god gammal beprövad folktro som alla vet funkar. Kanske inte så bra som på farmors tid, men bra nog för oss. Det finns små ritualer och ord som skall sägas i tid och otid och har man ett skelande öga så är det självklart att man förmodligen också har kraft att kasta det onda ögat så att folks kor sinar och om mjölen surnar så är det di smau underjordi som varit framme.

- Spelarna kommer på något sätt att få tillgång till en McGuffin, ett föremål, en ritual, kunskap, en ny magi, en hemlighet kanske ett väsen eller bara logik och driv att likt den heliga graal kunna slå tillbaka mot mörkret och kanske öppna upp byn mot resterna av världen utanför. Kanske t o m bygga upp något nytt och samla de kvarstående goda krafterna, och slå ett slag emot det mörker som spritt sig.

Tydligaste liknelsen, världsmässigt, är nog Warhammer världen med stora skogar efter en nekromantisk plåga istället för den klassiska chaosplågan som ständigt drabbar The Old World. Slänger man sen in lite bauertroll i skogen och zombie/undeads istället för beastmen, nekromantiker istället för kultister och låtsas att imperiet var bättre och mer högstående än det är i Warhammer, så ligger man nog ganska nära denna vår nya värld. Technivån är dock inte lika högt stående, skjutvapen, etc har nog aldrig funnits, eller så har kunskapen gått förlorad. Sen kastar vi in en kung Arthur legend, in the making, så är vi ändå närmre.

Nu får vi ju in en ny spelare och Johan skall ju också få säga sitt, så inget är ju skrivet i sten riktigt utan vi inkorporerar ytterligare ett par grundbultar från dessa också så får vi se vart vi hamnar.

Sist så randomiserade vi karaktärerna, d v s vi slog fram dem på ett lite annorlunda sätt. Det gav följande karras:

Vi har en ranger (min nya karras).
Reidars drudde som kanske är bärare av allas vår McGuffin eller en ledtråd om dess existens.
Jonas babbekrigare
Axels charlatan paladin

Samtliga människor, då det kommer vara normen, även om andra raser kan finnas i byn om någon spelare vill spela dem.

Kampanjtankar

Dödsskuggans land JonasG